PTNoje

POP 

PPP Storsatsning med Peter Bjorn & John, sidoprojekt i Tutankamon och nu en soloskiva, hans första på svenska. Det är svårt att förstå hur Peter Morén får energi. "I spåren av tåren" är en stark svensk popdebut. Inte nyskapande, men fylld av fina traditioner.

Den toksvängiga, bräckligt fräcka "Dan Andersson-land" är den felande länken mellan Captain Beefheart och en Jojje Wadenius som säger "Goda’ goda". "Oh jag älskar dig" (Smokey Robinson) är klassisk soulballad och "Babel" lånar flöde från Annika Norlin.
"Den vilda andens sång" -  hej Thory Bernhards - snor en halv "Day tripper"-figur till riff och det räcker ganska långt. "Juldagsåterträff/och jag känner ingen" sjunger Peter Morén träffsäkert i"Stadshotell" där han låter som en Lars Molin-pimpad Niklas Strömstedt och här finns även en charmig kärleksförklaring till egna hunden "Esther" och ett vykort från "Ett land som inte är".

Många referenser blir det, men det låter Peter Morén också och det låter bra.
Jag ler åt välljudet. Producenten Tobias Fröberg bidrar till en både organisk och detaljrik produktionsidé med härlig spontanitet i allt från körer till trumpeter. 60-talets pop och soul är aldrig långt bort i soundidén. Den enkla, skönt vaggande "Så synd" (Everly Brothers) bjuder rent av på 50-talsekon.
Allt är väldigt tjusigt och skivan har en schyst dramaturgi med varje låt på sin givna plats, men ibland skulle jag vilja ha ett ännu mer personligt tilltal. Det känns ovant att höra honom sjunga på svenska, men den svenskspråkige Peter Morén har bara börjat och jag väntar med spänning på fortsättningen.

Snart kommer han till Piteå som en tredjedel av Peter Bjorn & John. Skulle det sitta helt fel med en liten unplugged-spelning som soloartist i anslutning till detta? Nej, det skulle det inte.